Musikpsykologi

en översikt av

Mathias Nylén och Fredrik Östman

Innehållsförteckning


1 Inledning

2 Historia

3 Örat

3.1 Ytterörat

3.2 Mellanörat

3.3 Innerörat

4 Hjärnans arbete

5 Musiken påverkar oss fysiskt

6 Musikpsykologins metoder

7 Musikpsykologins problemområden

7.1 Musikalisk utveckling

7.2 Individuella skillnader

8 Människan och Musiken

9 Musikterapi

10 Musik för kommersiella ändamål

10.1 Dagens populärmusik

10.2 Filmmusik

11 Programmusik

12 Propagandamusik

13 Musikalitet

14 Musik på offentliga platser

15 Hjärntvätt

16 Sammanfattning

Källförteckning


1 Inledning

Musikpsykologi definieras som "det vetenskapliga studiet av människors musikaliska handlande, medvetande, uppfostran och utbildning sett i givna individuella och samhälleliga utvecklingsperspektiv". Genom denna ganska vida definition kommer musikpsykologin givetvis att komma in på andra områden såsom musikantropologi, musikestetik, musikpedagogik, musiksociologi och musikterapi.

Vi börjar med en tillbakablick på musikpsykologins historia, där vi kommer att ta upp viktiga personer, årtal m.m. Sedan ska vi titta på hur en musikpsykolog arbetar med att samla in fakta, dra slutsatser och analysera sitt insamlade material. Vi tar även upp vilka områden som musikpsykologin innefattar. Musikalitetsbegreppet kommer ofta upp inom musikpsykologin. Därför gör vi också ett försök att förklara vad det innebär att vara mer eller mindre musikalisk.

Efter det tänker vi försöka förklara hur människan påverkas fysiskt och psykiskt av musikupplevelser. Blir vi verkligen sömniga av vaggvisor och stämmer det att vi vill dansa när vi hör svängig musik? Det finns mängder av liknande frågeställningar eftersom musiken finns överallt runtomkring oss. Områden där musiken spelar en stor roll är inom film- och TV-branschen. Inom filmen utnyttjas musiken för att skapa stämningar som passar in i filmens handling. Genom TV:ns och radions stora genomslagskraft har musiken fått en väldigt stor publik. Detta används flitigt inom reklamindustrin för att marknadsföra produkter. Tänk bara på alla små reklamjinglar som du kan och förknippar med en viss produkt. Musik i media kan också användas i andra sammanhang, till exempel som budbärare för politiska partier.

Musiken väcker känslor hos människor. Det utnyttjas inom vården, genom att skapa kommunikation mellan patienten och vårdpersonalen. Speciellt bra är denna musikterapi vid behandling av barn, handikappade och psykiskt sjuka personer.

Musikpsykologin spänner, som ni ser, över ett väldigt stort område, allt från TV och film till vård av sjuka. Eftersom musiken berör och påverkar oss alla så har alla något slags förhållande till musiken. Det tänker vi försöka beskriva i den här uppsatsen.


2 Historia

Musikpsykologins historia visar samma utvecklingstendenser som psykologin i övrigt. Den har även präglats av samma vetenskapliga skolbildningar. Musikpsykologiska iakttagelser och teorier ingick i många av de antika grekiska filosofernas verk och filosofiska system, till exempel hos Platon och Aristoteles. Många senare filosofer, som Augustinus och Descartes, följde den grekiska traditionen och införde teorier och synpunkter, i sin filosofi, med musikpsykologisk anknytning.

Under den andra hälften av 1800-talet etablerades experimentalpsykologin vid universiteten. Under denna experimentella period var musikpsykologin främst upptagen av att studera upplevelsen av ganska elementära delar av musiken, till exempel enskilda toner, samklangsintervall och elementära rytmmönster. Man försökte även att bedöma musikalitet, undersöka absolut gehör och amusi eller tondövhet.

I början av 1900-talet utvecklades psykologin genom ett samspel mellan olika riktningar inom psykologin , främst gestaltpsykologi, djuppsykologi och behaviorism. På musikpsykologin hade gestaltpsykologin och behaviorismen störst inflytande. Senare under 1900-talet hade även existensialistisk och marxistisk psykologi samt genetisk strukturalism stort inflytande på psykologin. Av dessa riktningar inom psykologin hade den genetiska strukturalismen störst inflytande på musikpsykologin.

Detta har lett till att man fått två skolor inom musikpsykologin, den behavioristiska och den icke-behavioristiska. Behavioristisk musikpsykologi karakteriseras av att man lägger stor vikt vid experimentella metoder och tester. Representanter för denna skola inom musikpsykologin är C E Seashore, R W Lundin och P R Lehman. Icke-behavioristisk musikpsykologi inspirerades i början av C von Ehrenfels' avhandling Über Gestaltqualitäten. Den icke-behavioristiska skolan lägger störst vikt vid de drag som skiljer människan från djuren. Representanter för den icke-behavioristiska skolan är bland andra K Koffka, H Werner och J Bahle.

Den behavioristiska skolan har varit den ledande inom den angloamerikanska musikpsykologin medan den icke-behavioristiska skolan har varit den dominerande inom kontinental musikpsykologi. Det finns även andra skolor, som psykoanalytisk, humanistisk och marxistisk psykologi, men de har inte utnyttjats särskilt mycket inom musikpsykologin.


3 Örat

Inom musikpsykologin är det viktigt att förstå hur hörseln fungerar. Därför börjar vi med en beskrivning av örat som därefter följs av ett försök att förklara hur hjärnan arbetar med de inkomna ljudsignalerna.

Örat består av ytterörat, mellanörat och innerörat.

3.1 Ytterörat

Ytterörat består av öronmusslan och yttre hörselgången. I ytterörat fångas ljudvågorna upp och sedan leds de genom hörselgången in i mellanörat.

3.2 Mellanörat

Mellanörat består av trumhinnan, trumhålan, hörselbenen och örontrumpeten. Trumhinnan är en oval, grå hinna, cirka en millimeter tjock. Den består av bindväv, som på utsidan är klädd med hud och på insidan mot trumhålan av slemhinna. Trumhinnan är mycket smärtkänslig eftersom den är försedd med en massa nerver. Trumhålan heter det smala och slemhinneklädda rummet mellan trumhinnan och innerörat. I väggen mot innerörat finns två små öppningar, det runda- och det ovala fönstret. Det runda fönstret stängs till av ett tunt bindvävsmembran medan det ovala fönstret stängs till av stigbygelplattan. Stigbygeln är ett av de tre hörselben som finns i mellanörat, de två andra är hammaren och städet. Dessa tre ben bildar en ledad kedja mellan trumhinnan och det ovala fönstret(se fig.). Eftersom hammarens skaft är fäst vid trumhinnan så leds ljudvågorna och trumhinnans vibrationer via hörselbenen till det ovala fönstret och in i innerörat.

3.3 Innerörat

I innerörat finns den sk. Snäckan. Snäckan kan enkelt beskrivas som tre parallella gångar som skiljs åt av tre tunna hinnor: den övre trappan, snäckgången i mitten och den undre trappan. Den övre- och den undre trappan är fyllda med en vätska med namnet perilymfa. I snäckgången finns hörselorganet eller cortiska organet. Längs med det cortiska organet löper ett membran, det sk. basilarmembranet. På basilarmembranet sitter hörselsinnets receptorer, hårcellerna, de är på ytan täckt med tusentals små hårstrån. Efter att hörselbenen satts i svängning av trumhinnan så fortsätter svängningarna att spridas in i innerörat där vätskerörelser i perilymfan uppstår. Perilymfan sprider sedan svängningarna upp i snäckans övre trappa och över till det cortiska organet. I det cortiska organet sätts de små hårstrånen i rörelse vilket i sin tur leder till att hörselcellerna(perceptorerna) aktiveras och nervimpulser skickas iväg mot hjärnan. Från snäckan går impulserna via hörselnerven till hjärnstammen och sedan vidare till ett område i hjärnbarken, hörselcentrum, där tolkningen sker.

Beroende av ljudets våglängd så aktiveras olika hårceller i cortiska organet vilket gör att vi hör skillnad på höga och låga toner. Ljudstyrkan bestäms av ljudvågornas amplitud. En stor amplitud medför kraftiga svängningar på basilarmembranet och många hårceller aktiveras inom området och vi uppfattar det som ett kraftigt ljud.


4 Hjärnans arbete

Vi vet mycket lite om hur tolkningen av den musik vi lyssnar till sker i hjärnan. Vi vet emellertid att stora delar av hjärnan är involverad i styrningen av de signaler("ljud") som kommer från örat. Eftersom de olika delarna i hjärnan har direkt eller indirekt förbindelse med varandra blir det mycket svårt att försöka förstå hur våra hörselintryck bearbetas och tolkas. Förståelsen av hjärnans funktion är mycket viktigt inom som musikpsykologin och musikterapi. Det finns idag många teorier på vilka processer som är involverade i hjärnans arbete, men det är oerhört komplicerade. Vi skall nedan försöka lägga fram en idé som forskare kommit fram till. Huruvida den stämmer till hundra procent är vi absolut inte kapabla att avgöra, därför tänker vi heller inte göra det.

Hjärnan tycks vara delad i två halvor, men de är förbundna med varandra. Den ena av de två halvorna är dominerande, hos högerhänta är den vänstra hjärnhalvan den dominanta. Den vänstra hjärnhalvan är ansvarig för tal och språkfunktioner. Den tar också hand om analytiskt logiskt tänkande, speciellt i samband med matematiska och verbala funktioner. Vissa forskare manar att den högra hjärnhalvan arbetar med helhetsintryck till motsats mot den vänstra hjärnhalvan. Högra hjärnhalvan ansvara även för vår rumsorientering, konstnärliga prestationer, kroppsbild och igenkännande av musik. Här tolkas flera intryck samtidigt. En norsk läkare har genomfört en massa undersökningar på frågan om vilket förhållande som råder mellan musik- och språkcentra i hjärnan. Eftersom musik består av både rytm och melodi så kanske de behandlas på olika ställen i hjärnan. Så var också fallet. Rytmfunktionen kontrollerades på samma sida som språket, dvs på vänstra sidan hos högerhänta. Det melodiska och klangmässiga kontrollerades däremot av högra hjärnhalvan. Det råder alltså ett samarbete mellan de båda hjärnhalvorna. Högra hjärnhalvan kontrollerar alltså tonhöjden och renheten medan vänstra kontrollerar rytmen.

Det är emellertid inte bara örat som känner av de ljudvågor som träffar vår kropp. De riktigt djupa -subsoniska- tonerna kan faktiskt inte örat uppfatta exakt. Istället fångar vi upp frekvenserna med huden och magen, som är mycket vibrationskänsliga. Detta speciella sinne är mycket gammalt och var till stor hjälp i människans historia. Om till exempel ett rovdjur gjorde ett avstamp till ett hopp för att kasta sig över oss, fortplantade sig ljudvågorna från avstampet via marken och genom våra ben. Genom att fånga upp ljudvågorna kunde vi blixtsnabbt kasta oss undan och undvika den hotande faran. De subsoniska frekvenserna skulle alltså ha en urgammal, instinktiv effekt på oss. De aktiverar det sympatiska nervsystemet som ger en ökad adrenalinproduktionen, blodgenomströmning, hjärtklappning, aktivitet och energi. Det är en flyktreaktion som förknippats med fara och därmed kan vara ångest framkallande. Därför används de subsoniska frekvenserna i bakgrundsmusik till spännande filmer. De som däremot är uppväxta med rockmusik(innehåller ofta djupa bastoner) har lärt sig att förknippa denna påverkan med mera positiva känslor som energi, lust och glädje.


5 Musiken påverkar oss fysiskt

Ofta när man lyssnar till musik kan man märka att andningen blir snabbare och djupare eller att hjärtat slår fortare. Att det verkligen stämmer är enkelt att förvissa sig om genom att helt enkelt mäta och observera de fysiska aktiviteterna i en människokropp som utsätts för musik. De mätningar som utförts av olika forskare visar att pulsen ökar vid musiklyssning. Detta sker oavsett om vi gillar musiken eller ej. Förändringen är ungefär konstant när samma stycke upprepas flera gånger för samma person. Dansken Peter Bastian hade en upplevelse med ett band med avslappningsmusik. Det lät som buller från motorer som gick på olika varv. Ljudet upplevdes som mycket obehagligt, men "musiken" fungerade ändå som avsett. Anledningen var att det i bullret låg gömt en rytmisk puls på ca 8 Hz. Pulsen minskade långsamt hastighet. Hjärnans elektriska aktivitet har en svängning på just ca 8 Hz i avslappnat tillstånd. Vid sömn ligger den på ca 4 Hz. På grund av bandets konstruktion trappades hjärnans aktivitet ner och därmed även aktivitetsgraden. Det finns även mätningar som visar på förändringar i andningsfrekvensen och dess djup, samt förändringar på hudens elektriska motstånd. Musklernas aktivitet påverkas av vilken typ av musik som vi lyssnar på. Lyssnar vi t ex på dansmusik så ökar den elektriska aktiviteten i benens muskler. Motsatsen är när vi löser räkneuppgifter, då är aktiviteten störst fram i huvudet. Olika slags musik påverkar också muskelstyrkan. Om man ber en person trycka på ett handtag som mäter styrkan i handgreppet samtidigt som vi spelar vaggvisor, så minskar muskelstyrkan jämfört med om vi skulle spelat marschmusik.

Experiment har utförts på publik vid konserter. Man har mätt åskådarnas hjärt- och andningsfrekvens. Innan konserten började var frekvenserna lugna och cykliska. Precis innan dirigenten höjer sin taktpinne hoppar kurvorna till. När konserten börjar kan man se på olika kurvor hur hela kroppen följer med musiken. Rytm och tempo märks, högt tempo medför högre frekvenser medan lägre tempo ger lägre frekvenser. En vaggvisa får oss faktiskt att somna. Hjärnans aktivitet sänks. Vi reagerar även på tonerna, dynamiken, intervallen och klangen i musiken. När konserten är slut händer något märkligt. Andning och puls går, en kort stund, in i total synkronicitet.


6 Musikpsykologins metoder

Eftersom musikpsykologin gränsar så nära till andra vetenskapsgrenar så är det svårt att säga vad som är speciella musikpsykologiska fakta. Det handlar oftast om vilket perspektiv man lägger på undersökningsobjektet. Till exempel sysselsätter sig både musiksociologin och musikpsykologin med relationerna mellan individ och samhälle i samband med musik. Skillnaden är att musikpsykologin har individens musikaliska upplevelse och utveckling som utgångspunkt, medan musiksociologin har de samhälleliga ramarna som utgångspunkt.

Vad som är relevanta fakta beror på vilken typ av data (kvalitativ respektive kvantitativ) man försöker få fram. Även vilka metoder man accepterar för insamlande av data hänger samman med detta. Man kan använda allt ifrån psykofysiska mätningar till standardiserade intervjuer.

Vilken typ av data psykologen än fått fram måste denna så kallade rådata bearbetas ytterligare innan de kan sägas utgöra vetenskapliga forskningsresultat. Statistiska metoder har en framträdande position för bearbetning av data och analyser. Musikpsykologins upptäckter kombineras ofta med tankegångar från bland annat cybernetik och informationsteori, hermeneutik, lingvistik och semiotik. Genom att göra detta kan man sedan komma på nya teorier och modeller.


7 Musikpsykologins problemområden

Vi kan syssla med samma musikverk på många, i psykologiskt avseende, olika sätt: som ett sensoriskt, påtagligt fenomen (musikperception), eller som föreställt utan sinnnesretningar (musikaliskt föreställnings- och fantasiliv). Vi kan dessutom uppleva det representerat i notskrift (symboliskt) eller genom tal eller skrift som rör verket, dess historia, teori och så vidare. Vi kan även berätta om, eller beskriva, samma verk för andra människor. Det kan vi göra på verbala och icke-verbala sätt (kroppsspråk eller demonstration på musikinstrument).

För att få en överblick över de olika musikupplevelsemöjligheterna har man gjort följande uppdelning av lyssnartyper:

Den objektiva typen upplever de tekniska sidorna av musiken och uppfattar musiken som någonting i världen utanför henne själv. Den intrasubjektiva typen sysslar mest med de förändringar musiken framkallar hos henne själv. Den associativa typen berätta om de scener, personer och företeelser som kommer i hennes tankar när hon hör musik. Slutligen karaktärstypen som karakteriserar musiken med verbala uttryck som annars används för att beskriva mänskliga stämningar, till exempel munter, glad, sorgsen, stolt, triumferande etcetera.

Alla dessa upplevelsemöjligheter finns inte hos alla människor. Hur dessa möjligheter utvecklas beror på individuella, sociala och politiska faktorer.

7.1 Musikalisk utveckling

Inom musikpsykologin intresserar man sig även för hur tidigt barn visar tecken på tydlig musikalisk aktivitet. Ett spädbarn (0-2 år) reagerar på både buller, tal, musik och rytm, men vilka förbindelser mellan dessa upplevelser och senare musikupplevelser som finns har inte undersökts. När barnet är mellan 2 och 7 år kan man se många tecken på intresse för musik. Barnet har lust att röra sig till musik och det improviserar sånger. I denna utvecklingsperiod intresserar sig barnet mycket för rytm och rörelse, expressiva kvaliteter, klangfärg och dynamik. Däremot är dess intresse för och färdigheter i samband med harmonik och tonrenhet mycket begränsade.

Under grundskoleåren avtar barnens musikaliska aktivitet starkt. Detta antas bero på sociala och politiska förhållanden. I ungdomsåren ökar återigen den musikaliska aktiviteten. Det hänger samman med att ungdomar betraktar vissa musikformer som sin speciella musik. Detta antas också vara kulturellt betingat. Under andra kulturella förhållanden utvecklas det musikaliska intresset på andra sätt.

7.2 Individuella skillnader

Musikpsykologiska undersökningar visar ständigt att det finns stora individuella skillnader mellan olika individer. Generellt kan det sägas att det beror på den specifika växelverkan mellan arvsmässig utrustning och miljömässiga villkor, för varje individ. Ibland hör man att endast den medfödda talangen skulle spela den avgörande rollen. Som bevis för detta tar man att det förekommer musikaliska underbarn och musikaliska släkter. Detta bevis håller dock inte. I utvecklingspsykologiska undersökningar har man konstaterat att miljöpåverkan är av betydelse redan mycket tidigt i ett barns liv. Även en faktor som familjetradition spelar in då ett barn övertar föräldrarnas yrke.


8 Människan och Musiken

Att musik påverkar oss människor är allmänt känt, men påverkas alla likadant?

Nej, våra upplevelser av musik beror bland annat på den kultur vi lever i, vår ålder och vårt kön. Modern forskning har visat att det finns klara skillnader mellan mäns och kvinnors förhållande till musik. Män har t.ex. en högre toleransnivå när det gäller aggressiva musikstilar medan kvinnor reagerar starkt inför dem. Kvinnor är däremot mera känsliga för det lugna och poetiska i musiken. Dessa värderingar är troligen inte medfödda utan avspeglar de sociala könsroller som vi uppfostras till. När det gäller åldern så har vi fått för oss att unga skulle vara mer toleranta mot olika musikstilar, förmodligen är det tvärtom. Äldre människor har bättre utvecklade sinnen och har lärt sig att lyssna på olika sorters musik. De kan tillgodogöra sig mer komplicerad musik och är helt enkelt mer uthålliga än unga människor. Unga gillar oftast en musikstil i taget. Musiken blir för dem en livsstil som påverkar alltifrån klädvalet till språket och uppförandet.

Musik skapar stämningar. När vi vill stressa av eller känner oss ledsna lyssnar vi på en typ av musik medan vi väljer en annan musik när vi vill dansa och känner oss glada. Musiken hjälper oss att bli samlade och koncenterade. Vi får tid att fundera över känslor och upplevelser. Musiken väcker upp minnen och framtidsplaner. Att musik påverkar våra känsloupplevelser har bekräftats genom forskning om symptom på psykologiska sjukdomar. Det har t.ex. visat sig att maniska och depressiva människor inte kan uppfatta tempoväxlingar i musiken, inte heller "glad" musik. De fäster sig bara vid det sorgsna i musikstycket. Andra experiment visar att schizofrena personer attraheras av komplicerad musik medan tvångsneurotiker och hysteriker är känsliga för olika spänningar i musiken.

Man kan få fram gemensamma stämningar med hjälp av musik. I ett experiment försökte man ta reda på vilka stämningar man kan framkalla med musik. Man hade en testgrupp på arton personer. De fick se sex bilder som de senare skulle kombinera ihop med tre olika musikstycken. Dessa var "Oceans" av Anthony Philips, "Scherzo Tarantelle" av Wieniawski och ett stycke begravningsmusik från Java. Resultatet blev att åtta av deltagarna pekade på en bild som föreställde seglande båtar, när de hörde "Oceans". Ingen av deltagarna hade hört stycket innan. Sex personer pekade på ett foto av en industrianläggning. När "Scherzo Tarantelle" spelades pekade de flesta på ett foto som föreställde ett spetsigt kantigt föremål. Då man spelade begravningsmusiken var det bara en person som pekade på ett foto föreställande en europeisk begravning. Försökspersonerna hade svårt att förknippa denna musik med något, eftersom detta stycke hade en konstig femtonersskala som låg långt ifrån försökspersonernas musiktradition. Därmed kan man dra slutsatsen att kulturen även spelar in när det gäller att få fram en viss stämning genom att spela ett visst musikstycke.

I en undersökning gjord av religionspsykologen Berndt Gustavsson försökte han ta reda på vilka faktorer som gav gymnasieelever inspiration, kraft och glädje. Frågan som ställdes var:

Från vilket eller vilka av följande områden tror du att du kan få inspiration (kraft, glädje) till att utföra sådant som du själv anser vara mycket viktigt?

Musiken (även sång och visa) 56%
Vetenskapen51%
Litteraturen45%
Tekniken32%
Politiken27%
Konsten26%
Religionen24%
Filosofin20%
Moralen, den etiska debatten18%
Industrin10%
Kamrater, vänner8%
Naturen6%
Idrott, friluftsliv5%
Kärleken5%

Undersökningen är, som man kanske kan se, gjord någon gång i början av 80-talet, men man kan iallafall se att den yngre generationen gett sig hän åt musiken för att fylla olika kulturbehov. Anledningen till att kärleken hamnat så långt ner på listan anser man beror på att ordet kärlek inte är så entydigt.


9 Musikterapi

Musikterapi är en ganska ny behandlingsform inom sjukvården som fått en allt större användning runt om i världen bara på de senaste trettio åren. Musikterapi innebär att man försöker att påverka och utveckla individen psykiskt och fysiskt med hjälp av musik. Det är alltså inte det musikaliska resultatet som räknas. Musikterapi används främst som behandling till barn och handikappade människor. Musikaktiviteter användas t.ex. till att öva upp barnens uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Genom musiken aktiveras barnens sinnen och tillsammans med dans, rörelser och sånglekar skapas en grund för inlärning. För människor med fysiska handikapp hjälper musiken till att motivera personen att utföra olika övningar. Musik är också en mycket bra hjälp vid avslappningsövningar för att lätta på muskelspänningar.

Viktigt att tänk på är att musikterapi inte är en "iställetför" behandling gentemot traditionell sjukvård, musikterapi skall istället ses som ett komplement. Sjukdomar begränsar våra handlings- och uttrycksmöjligheter och då kan musikterapi användas för att skapa nya. Ett av de mål man vill uppnå med musik är att skapa kontakt, beröra. Väldigt deprimerade människor kan sjunka in i sin egen värd och stänga ute omvärlden. Med musiken kan man emellertid nå fram till deras känslor och genom att stegvis ändra musiken mot en ljusare stämning så kan personen "lotsas" mot positivare tankar.

Hos många barn är själva kommunikationen det största hindret för utveckling. Det kan vara barn som avvisar alla kontaktförsök eller barn som inte kan behandla och tolka sina sinnesintryck och därför inte svarar på omvärldens signaler. Även här gäller det att först skapa kontakt med barnet, att få barnets uppmärksamhet vilket är grunden för inlärning. Det kan göras med olika instrument som barnet själv får spela på och uttrycka sig med. I takt med att barnet börjar lära sig sitt instrument och känner att det är han/hon som själv skapar ljudet från instrumentet så ökar självkänslan. Genom att införa sånger och sånglekar så stimuleras barnet till att uttrycka sig verbalt och på så sätt träna språket. För att ytterligare öka jagkänslan så har olika ljudlekar utvecklats för samspel i grupp. För den kontaktsvage och osäkra fungerar instrumentet som ett skydd mot de andras uppmärksamhet. Med instrumentet blir det möjligt att hamna i centrum utan att behöva blotta delar av oss själva som vi vill "dölja" tills vi känner gruppen bättre. Att lära sig spela ett instrument kan naturligtvis också göra att man blir mera positivt uppmärksammad av sin omgivning, vilket är nog så viktigt, men som sagt målen inom musikterapin är inte musikaliska utan de är att skapa kontakt och beröra människors känslor med hjälp av musiken.


10 Musik för kommersiella ändamål

Musik används i många sammanhang för att påverka våra känslor och framkalla speciella stämningar. Bland annat används musiken för detta ändamål inom TV-, film- och reklamindustrin. Människor reagerar inte på samma sätt på olika former av musik. Till exempel reagerar inte en pensionär likadant på dagens musik som ungdomar. Det finns dock en del effekter som de flesta reagerar likadant inför. Det är dessa effekter som TV-, film- och reklamindustrin försöker manipulera oss med. Musikforskaren Philip Tagg har studerat detta och funnit många exempel på hur man försöker manipulera våra känslor. Musik används inom filmen för att göra människor goda eller onda, vackra landskap illavarslande och så vidare. Inledningsmusiken till Twin Peaks är ett exempel på hur man förbereder tittarna på Lynchs och Frosts blandning av sinnessjukt våld och outgrundlig skönhet.

Man kan inte, enbart genom att lyssna på vad vetenskapen har att säga, skriva den perfekta film- eller reklamlåten. Det är och kommer att förbli ett hantverk. I vår vardag kan vi dagligen uppleva resultaten av dessa hantverk, särskilt på TV. Många TV-serier och filmer har en titelmelodi med ett slags hjältetema. Dallastemat är det mest klassiska exemplet, men även i "Stjärnornas krig" och "Stålmannen" återfinns detta. Ett annat vanligt grepp är att melodin karakteriserar huvudpersonen medan ackompanjemanget återspeglar miljön där det hela utspelas. I "Kojak" och "Macahans" har man gjort på det här viset. I "Snuten i Hollywood" karakteriseras Axel Foley, spelad av Eddie Murphy, av en rapp synth i låten "Axel F". Hans kollegor har däremot betydligt trögare signaturmelodier. Ett annat sätt att karakterisera en person återfinns i "Stjärnornas krig". För att göra Darth Vader ondskefull spelas krigsguden Mars musik.

10.1 Dagens populärmusik

Många människor tycker om dagens musik att "allt låter likadant". Anledningen är förmodligen att när man har fått en hit så håller man gärna fast vid denna typ av musik, tills den inte längre är gångbar. Eftersom det råder sådan konkurrens i musikbranschen törs man inte helt sonika byta musikstil. Man har dessutom ett ansvar dels mot fansen och dels mot skivbolaget.

Att lyssna på musik är en aktiv mental process. Personen som lyssnar på musiken behöver inte vara aktiv, eftersom den mentala processen sker helt omedvetet. Varje tonhändelse struktureras automatiskt. Hur bra man är på att denna strukturering och organisation beror på personens musikalitet som i sin tur beror på hur van man är med att mentalt handskas med vissa tonföljder, fraser, intervall etc. För att kunna förklara detta måste man veta en del om gestaltlagarna. Det finns en gestaltlag som heter "Law of Pragnanz". Den lagen gäller för visuella stimuli, och innebär att människan söker den enklaste och mest stabila figuren i en varseblivning. Genom att tillämpa denna lag på musikstimuli får vi att människan, även när det gäller musik, söker de enklaste och mest stabila gestalterna i en melodi. Det förklarar varför vi ofta har svårt att tycka om musik från andra musikkulturer än vår egen västerländska musikkultur. Detta är inte den enda förklaringen till varför musiken låter som den gör. En annan förklaring finns inom informationsteorin. Ett begrepp inom informationsteorin är "osäkerhet". Det används för hur stor sannolikheten är att en viss given händelse ska inträffa. Om en händelse är osannolik, men ändå inträffar, ger den oss mer information än om en sannolik händelse skulle inträffa. En melodi som är välkänd har alltså ett lågt informationsvärde, medan en för oss helt ny låt har ett högre informationvärde. En komplex låt innehåller också mer information eftersom den inte är så förutsägbar. Vitz(1972) har en teori som säger att det finns en optimal nivå för "gillande" av musik och graden av information som den innehåller(se bild).

Det gör att en låt vi redan kan är utan intresse, eftersom vi hela tiden vill ha mer information. En låt som innehåller för mycket information är heller inte bra. Vi kan inte processa hur mycket information som helst utan vi kan bli förvirrade av avsaknaden av bekanta gestalter. Det optimala är alltså att en melodi innehåller varken för mycket eller för lite information. Dessutom får låten inte vara för enkel eller för komplex för att vi ska gilla den. Ett mellanting är alltså bäst.

10.2 Filmmusik

Musiken har blivit lika viktig för stämningen i en film som filmens handling. Filmmusik är stämningsmusik. Filmens olika genrer har var sin speciell musik. Skräckfilmer, westernfilmer och sciencefiction-filmer är exempel på genrer som har helt olik musik. Alla filmer har numera även ett ledmotiv, som spelas i filmens inledning. Detta kan jämföras med operamusikens uvertyr. Denna uvertyr ska försöka förmedla den stämning som råder i operan. Filmens ledmotiv försöker alltså förmedla filmens stämning.

Musik till film har funnits länge. Redan 1896 visades en film i London, som ackompanjerades av en pianist. Under stumfilmens tid blev detta vanligt. Det satt en pianist i biosalongen och spelade, dels för att förhöja stämningen i filmen och dels för att dölja ljudet från den bullriga projektorn. I början valde pianisten själv vilken musik som skulle spelas, men det blev allt vanligare att filmbolagen skickade med noter med anvisningar om var i filmen den skulle spelas. På 1920-talet blev det praxis att komponera speciell filmmusik.

1927 kom så ljudfilmen. Den första musikfilmen, "The Jazz Singer" hade premiär samma år. Den första svenska musikfilmen kom 1929 och hette "Säj det i toner". Nu blev det lika vanligt att musik lanserades via film som via radio och på skiva. Filmer om de stora kompositörerna och filmatiseringar av kända operor gjorde att den klassiska musiken blev känd.

Rockmusiken fick sitt stora genombrott genom en film som hette "Vänd dem inte ryggen" eller "Blackboard Jungle". Den kom 1955 och i den spelades "Rock around the clock". Även Elvis Presley utnyttjade filmens möjligheter. Han spelade totalt in 31 filmer under sin karriär.

Musikfilmen fick många efterföljare. Man lanserade tillsammans med filmen nya melodier, artister, kläder och danser. Kända exempel är "Saturday Night Fever" 1977, "Grease" 1978 och "Fame" 1980.


11 Programmusik

Det finns även musik som föreställer något - programmusik. Exempel på programmusik är Beethovens nionde symfoni och Tjajkovskijs uvertyr till 1812. Dessa musikstycken försöker förmedla en slags revolutions- och segerstämning. Beethovens sjätte symfoni beskriver, liksom flera partier i Mahlers symfonier, naturstämningar. Om musiken upplevs som det den är avsedd att förmedla, beror det på att kompositören själv har upplevt och känt de känslor han vill "berätta" om. Om kompositören, på detta sätt, vill förmedla ett budskap är han inte enbart ute efter att manipulera sin publik.


12 Propagandamusik

Musik har även i historien använts som propaganda. Redan den gamla greken Platon insåg musikens stora betydelse. Han ansåg att förädlande och disciplinerande musik borde uppmuntras. Det Platon hade insett var att harmonisk musik kunde användas i fosterlandets tjänst, men det spelar ingen roll om musiken är skriven i något helt annat syfte. Exempel på missbruk av den här typen är nazisternas användning av Bertolt Brechts och Hannes Eislers socialistiska sånger som de satte nya texter till. Efter andra världskriget kunde inte heller Liszts "Les Préludes" spelas i radio eftersom nazisterna hade använt den som radiofanfar under kriget. Den tyska nationalsången Deutschlandlied (Deutschland, Deutschland über alles) användes även den under kriget. Efter kapitulationen blev den således förbjuden, men från 1952 blev den tredje versen återigen nationalsång för Tyskland. Enda sättet att skydda sig mot missbruk av den här typen, är att undvika att göra harmonisk musik som Platon hyllar och istället göra musik full av dissonanser - som rock. Jimi Hendrix version av "Star spangled banner" kan knappast användas i patriotiska sammanhang. Sex Pistols "God save the queen" är ytterligare ett exempel på musik som knappast skulle passa sig i nationalistiska sammanhang.


13 Musikalitet

Ett försök att definiera musikalitet kan lyda: "Musikalitet är förmågan att uppfatta mångfalden som enhet". Musikalitet handlar alltså om de känslomässiga upplevelser och de tolkningar vi gör när vi lyssnar till musik. Om vi hör ett klassiskt verk av J.S. Bach kan någon uppleva en rytmisk kroppslig känsla, lusten att vilja röra sig, andra kan känna ett inre lugn, bli avslappnad och bara låta sig ryckas med av de känslor som musiken framkallar. Under konserten pendlar vi ofta mellan sådana känslor, den ena stunden imponeras vi av det tekniska, nästa kan vi inte peka på någon speciell detalj utan imponeras av helheten. Enligt definitionen ovan så gäller, om än något förenklat, följande : "Desto mer en person kan uppfatta som enhet eller sammanhängande i ett musikstycke, desto mer musikalisk är hon". Det är alltså föråldrat och felaktigt att göra uppdelningen musikaliska och omusikaliska människor. Alla människor är musikaliska, men i mer eller mindre hög grad och på olika sätt. Det är emellertid inte bara musikaliteten som avgör hur vi upplever musiken. Det spelar t.ex. en stor roll hur väl vi känner till kompositören och hur van man är att lyssna till musik, man upptäcker och uppskattar ju hela tiden nya "saker" allt eftersom man lyssnar till ett och samma stycke flera gånger. Första gången vi lyssnar till ett längre stycke musik, live eller inspelad, upplever vi att vår uppmärksamhet kommer och går. Vi upplever ett avsnitt, försjunker i tankar eller i okoncentration, vaknar till och upplever igen. Om vi använder en Tjajkovskijsymfoni som exempel skulle vi kanske uppleva följande: "Känsloutbrott + paus: häftig frisyr dirigenten har + känsloutbrott". Lyckas vi förlänga vår koncentration till att omfatta även pauserna upplevelserna bli annorlunda: "Oförlöst känsloutbrott, spänning, förlösning". För att vi skall uppleva de sammanhängande skall allt gälla. Visst kan vi tycka att olika avsnitt är olika bra men man skall akta sig för att döma ut ett helt stycke bara för att man inte gillar ett speciellt avsnitt, det är ju som sagts helheten som gör det.


14 Musik på offentliga platser

Vad tycker vi då om att inte kunna fly bort från den ständigt malande musiken som alltid finns runtomkring oss? Vart vi än vistas, hemma, på jobbet, i skolan, bilen, bussen eller i affären, utsätts vi nästan alltid för en radio eller en TV. Men det är kanske det som är charmen med ljud och musik, att man inte kan blunda med öronen.

Men helt naturligt kan det bli för mycket, man orkar helt enkelt inte ha en ljudmatta omkring sig hela tiden. Det finns till exempel många fabriksarbetare, lärare och kanske framförallt förskollärare som dagligen jobbar i bullriga och stökiga miljöer, som inte klarar av att lyssna till någon musik när de kommer hem på kvällarna. Musik och/eller speciellt buller är tröttande. När man löser svåra problem och uppgifter kan det också vara jobbigt att vara utsatt för bakgrundsmusik. Det finns otaliga gånger som man suttit i en datasal och blivit nästan fullständigt tokig av att behöva lyssna på den "förbannade reklamradion". Enklare, enformiga och oftast tråkiga arbetsuppgifter som inte kräver så stor koncentration kan däremot lättare utföras om man samtidigt lyssnar på någon bra musik. Men som tidigare nämnts är det oftast humöret som avgör om man uppskattar musiken eller ej. Världens jobbigaste musik enligt många, den sk. hissmusiken, kan faktiskt upplevas som trevlig om man är på ett gott humör. Eller är man bara så glad att man ignorerar den?

För det mesta är det väl trots allt trevligt och uppiggande att ha musiken omkring sig. Till exempel när man går och handlar på ICA så är det betydligt roligare att handla till musik, än att gå omkring i en tyst lokal och fundera på om man skall äta fiskpinnar till middagen eller om det skall bli ännu en pastasås. Att butiksägaren sedan vet om att vi handlar mera till musik och därför utnyttjar musiken i sin marknadsföring får vi kanske acceptera, och istället gratulera honom för att han lyckas manipulera oss med ett sådant enkelt försäljningsknep. I busskön och i tunnelbanan är ytterligare situationer då det är skönt att kunna fördriva tiden med musiklyssnande. Musik i tunnelbanan kan också ha en lugnande effekt på de vanligtvis så stressade människorna som springer mellan de olika spåren. Speciellt lugn klassisk musik, som för övrigt spelas i tunnelbanan i Warszawa, upplevs ofta behaglig och rogivande. Ett annat mycket trevligt ställe att lyssna på musik är i de offentliga toaletterna nedanför slottet i den kungliga huvudstaden Stockholm. Där inne kan man stå, eller sitta, och göra det man nu skall göra samtidigt som man avnjuter något stycke av Mozart eller varför inte Beethoven.


15 Hjärntvätt

Hjärnforskaren Walter Freeman vid avdelningen för molekylär- och cellbiologi vid University of California, Berley, USA, anser att musiken är mycket viktig för människan. "Det var den som fick oss att börja samarbeta, bilda par och föra släktet vidare", säger han. Han menar att för att en människa ska lära sig något nytt måste gamla mönster i hjärnan suddas ut. Det kan man göra vi utsläpp av vissa neurokemiska substanser. Dessa utsläpp ökar kraftigt när man lyssnar på musik. När våra förfäder dansade och försattes i trance var det just detta som hände, gamla mönster i hjärnan suddades ut och nya strukturer byggdes upp. Mer moderna exempel är till exempel en konsert med Metallica eller en gudstjänst med Livets Ord. I bägge dessa fall handlar det om en slags hjärntvätt. Freeman menar dock att denna hjärntvätt kan vara positiv. Det beror helt enkelt på vilket det nya budskapet är.


16 Sammanfattning

Musiken har en väldigt stor betydelse i livet. Vi lever med musiken från det att vi föds till att vi dör. Musiken finns med vid alla de stora ögonblicken i livet, vid till exempel dop, giftermål och begravning. Eftersom musiken alltid finns där är det inte så underligt att den påverkar oss så starkt. Som vi tidigare nämnt kan vi kan bli glada, sorgsna, trötta, aktiva, pigga och så vidare av musiken. Det gör att vi kan välja musik efter hur vi känner oss eller hur vi skulle vilja känna oss. Vaggvisor gör oss bevisligen sömniga och man får känslan av att vilja röra sig när man hör rytmisk dansmusik. Det är just musikens förmåga att påverka alla männsikor, såväl gamla som unga, friska som sjuka, som har gjort den så förträfflig att utnyttjas både inom det sociala sällskapslivet som inom sjukvården. Musiken används på fester och tillställningar för att förhöja stämningen bland festprissarna. Inom musikterapin används musiken för att förhöja stämningen hos barn, handikappade och mentalt sjuka och det fungerar bra. Kontakten som musiken skapar mellan mäniskor är något som är mycket svårt att återskapa på något annat sätt. Publiken vid konserter skapar en kontakt med varandra och med bandet som kanske bara kan jämföras med den samhörighet som uppstår mellan publiken på ett idrottsevenemang och de tävlande.

Musiken finns i alla kulturer och samhällen och det belyser väl att musiken är något som betyder oerhört mycket i världen. Den musikaliska utvecklingen är beroende av under vilken kultur och miljö man lever i. Personer i olika åldrar och från olika miljöer upplever och lyssnar på musik på olika sätt. Ett bra exempel på detta är hur vår musiksmak skiljer sig från våra föräldrars. Ett annat exempel som gäller uppväxtmiljön är att i de amerikanska ghettona lyssnas det väldigt mycket på rapmusik. Denna musikstil har givit upphov till en helt ny livsstil. En myt vi tagit död på tidigare i denna uppsats är att äldre personer skulle vara intoleranta mot olika musikstilar. Det har visat sig att de faktiskt har en högre toleransnivå än de yngre.

Musikpsykologin spänner, som tidigare nämnts, över ett stort antal vetenskapsgrenar. Det gör att det finns väldigt mycket mer information att läsa om ämnet.


Källförteckning

Howell P., Cross I, West R: Musical structure and cognition, 1985

Thorsén S.M: Du är musiken: 1984

Carlsson L, Nordström H: Musikboken, 1986

Cook N: Music, Imagination & Culture, 1990

Ruud E: Vad är musikterapi?, 1980

Geck M: Musikterapi, 1977

Ling J: Tvärspel, 1984

Jensen J.P: Musikens psykologi och socoilogi, 1979

Bengtsson Ingemar, Musikvetenskap, en översikt, 1973

DN, Musiken och kroppen, 960129

Norrköpings tidningar Östergötlands dagblad, På jakt efter urmusiken, 960325

Psykologtidningen, Musikpsykologi, vad är det?, nr 3/95 sid 4-7

Svenska dagbladet, Musiken är som kroppen…, 950122

Illustrerad Vetenskap, Så dirigerar musiken våra känslor, nr 2/93 sid 46-49, 81

Fakta, Vi manipuleras med musik, nr 7/91 sid 32-34

Hifi & musik, Psykologi och vardagsmusik, nr 8/79 sid 80-81

Svensk tidskrift för musikforskning, Till förståelsen av musikupplevelsen, 1986 sid 17-38

Sonesson Bertil och Gun, Människans anatomi och fysiologi